Lite tips

 

Till alla som har börjat eller ska precis börja fastan. Det är värst första veckan. Det går faktiskt över, jag lovar! Man blir mindre sugen och hungrig ju längre tiden går. Försök att hitta alternativ när hungern sätter sig som värst. Kolla kalorier på olika produkter. Jag menar att det funkar kanske att byta en shake mot 3 knäckebröd med tomat och te?

Då blir det 23 kalorier i 100 g tomat och cka 105 kalorier i 3 knäckebröd, man får tugga och blir faktiskt mätt. Det funkar, prova er fram. Jag har mycket stor nytta av min köksvåg, min nya vän, haha. Jag vet inte hur många kalorier innehåller, låt säga, nutrilett bar, men kan tänka mig att det är cka 100 kalorier. Jag tar hellre annat med mindre kalorier och större volym, men det är upp till var och en så klart.  Och drick mycket vatten!!!

Lycka till, det kommer att gå bra, säger en som är riktig matmonstret (i vanliga fall)!

 

Exempel på min mat idag:

- 1 : 3 knäckebröd, 105 kcal + 100 g tomat, 23 kcal + 1 ägg, 50g, 71 kcal och te = 199 kcal

- 2 : kaffe + 1 dl mjölk, 45 kcal + 100 g äpple, 63 kcal + het nudelsoppa, 102 kcal = 210 kcal

- 3 : 100 g kokt kycklingbröstfilé, 105 kcal + buljong, 14 kcal + knäckebröd, 35 kcal = 154 kcal

- 4 : vet inte än, haha, planeringen stannade vid middag, men har kvar 237 kcal  =)

 

Min första torsdag

 

Ja, jag vet att man ska ha sina torsdagar (då man väger sig) efter ingreppet. Men jag har ju börjat tappa vikten redan innan dess, så jag tänkte att det skulle vara kul att väga sig nu också!

Så en vecka efter jag har börjat fasta (idag är det exakt en vecka för min del) väger jag 110,2 kg. Kan knappt vänta till nästa torsdag, haha. Vilken känsla! Jag har gått ner nästan 4 kg på en vecka och nästan 6 kg från första vägning hos Birgitta. Jag är medveten om att det kan bli så att man tappar vikten mest i början, men ändå! . Jag klarade det! Fast jag har gått ner tidigare vid andra tillfällen och gått upp mycket snabbare efteråt…

Nahh, nu blir det andra bullar! Jag är faktiskt stolt över mig själv. Och mycket glad är jag också.

 

Ha ni så bra i helgen och ”Glad Alla Helgons Dag”? Säger man så? Det har sina nackdelar att inte vara svensk, lol. Det som kommer naturligt för er är ibland svårt för mig! Ni kan säkert se detta när jag skriver här. Hoppas bara att ni skrattar åt det, istället för att vara irriterade, och då bjuder jag på det =)

 

LOL

 

En sak är säker, man ska inte försöka ändra något i bloggen om man inte är riktigt kunnig!!!

Hur fasiken hamnade mitt första inlägg överst på listan vet jag inte… Ni får ursäkta mig och hoppa över det, haha. Jag kan inte flytta ner det nu =(

 

Lite om mig

Jag är en kvinna, obviously, haha. Jag är född i Polen i en stad som heter Lodz år 1968.

1993 gifte jag mig med en svensk kille och kom till Sverige 1994 för att stanna.

Jag är nu en ensamstående mamma till en vuxen men inneboende kille på 19 vårar =)

Jag jobbar inom handikappomsorgen och är för nuvarande anställd som en personlig assistent.

Jag är utbildat som tekniker inom plastindustri men har jobbat med många olika saker.

Här i Sverige har jag gått många olika utbildningar, sist var det undersköterska utbildningen.

Ja, det var lite fakta om mig.

Det jag vill egentligen att säga är att jag är som alla andra… Det som skiljer mig åt visa andra är mitt utseende.  Jag är tjock, kraftig, överviktig, bastant, fet, fyllig, ja, det är såååå många ord som kan beskriva mitt utseende… Jag hittade inte minder än 25 synonymer som kan beskriva hur jag ser ut, lol.

Jag kommer inte ihåg när jag var smal. Jag ser på bilderna och vet att jag var ett smalt barn. Sedan växte jag inte bara på längden. När jag var 23 år gammal vägde jag 80 kg efter stor möda med bantningen. Nu är jag 46 år, 163 cm lång och väger 116 kg och har midjemått på 117 cm. Självklart att jag vill bli smal.

Jag vill må bra, orka med att röra mig, orka med att göra saker, skippa sjukdomar som är följden av fetma, det finns massa anledningar. Bara att gå till affären och kunna köpa saker som jag gillar och inte de som ”passar”, se uppskattande blickar sluta fråga ”ser jag tjockare ut i den…?”, istället säga ”jag ser bra ut i den…”.

Jag är inte låt. Jag bara bantar hela mitt liv och går upp igen, usch, det finns liksom en gräns som jag inte kan krossa längre, det är bara för jobbigt.

Tankar som bara snurrar i huvudet

 

Jag har alltid varit en dagdrömmare. Det har hjälpt mig att slappna av och till och med fly i korta stunder från bekymmer. Ni vet, till exempel, en del ”räknar får” eller tänker på allt det tråkiga som har hänt innan de somnar. Jag rensar huvudet och tänker på olika scenariot. När forskningen går fram och min son är frisk och lycklig, när jag vinner på lotto och renoverar/möblerar min lägenhet, när jag reser och upplever nya underbara saker, när jag är smal… Ja, ni fattar vad jag menar =)

Det jag tänker på nu är, att många saker som jag bara drömmer om kan jag inte påverka att de skulle hända. Men det finns en del som jag medvetet bara undviker.

Vi styrs bland annat av rädslor, stora och små, och misslyckandet är en stor del av våra rädslor!

Jag har undvikit många situationer bara pga att jag är överviktig. Pinsamhet, att det ska se konstigt ut, att jag inte klarar en del. Som då jag tänker på filmen ”Shallow Hal” eller ”Min stora kärlek” som den heter på svenska. Ni vet, typ, när de ska paddla kajak…

Till slut blev det så att jag inte gör saker med förklaringen ”bara jag var smal så skulle jag…” och det stämmer ju inte alltid. Så varför jag är som jag är?

Jag hoppas att jag kommer ändras en del på insidan. At jag kommer att våga! Jag kommer ju inte kunna använda mig av den gamla ursäkten. Det ser jag som bättre livskvalité.

 

Mina förmiddags huvudvärk har försvunnit. Min son skojade med mig och sa:

”mamma det är alla gifter som går ut från dig, och nu har du abstinensbesvär”, haha.

Jag undrar om det finns lite sanning i detta =) Däremot fryser jag! Alltså jag brukar bli varm hela tiden, tom då andra fryser, nu är det annat. Men jag svettas inte mindre för det, när jag utför något fysisk aktivitet. Plus att jag känner mig lite låg med energi, lite mer trött, höstmörkret kanske?

Och för att vara lika ärlig som tidigare så, hm… jag är gasig i magen, så att det bubblar, blää!

 

 

Desperata tider kräver…

 

Fasiken, jag är inte lika hungrig idag som efter min första ”efter jobbet dag” men hungrig iaf. Alltså mer än då jag är hemma vanlig dag eller på väg till jobbet.

För att inte överstiga kaloriintag och bara äta vad som, tog jag halva paket av shirataki nudlar. Sköljde som bara det. Först i kallt vatten och sedan i kokande varmt. Det tog bort större delen av lukten. Sedan gjorde jag ingen sås, tog bara buljongen. Klippte nudlarna med saxen i små bitar och bara svalde det. Det blev måltid på 20 kalorier men wow, vad det var mättande! Inte det optimala agerandet men jag mådde nästan illa av suget i magen.

Får lite ångest att jag kände att jag behövde fylla på, hoppades på riktigt att jag skulle klara mig utan. Är det tecken på dålig självkontroll? Fast jag var uppe idag vid 5 på morgonen och dagen, innan man lägger sig är så himla lång.

Usch, gjort är gjort jag kommer att ligga iaf på 770 kalorier idag, så jag får vara nöjd.

Jag ska byta en shake mot Findus ”Ångande Goda” torskfilé, 150 g har 195 kalorier, hoppas det blir gott.

 

Efter helgen

 

Tacos, hemma-gjort pizza, lax plus potatis och romsås och idag korvstroganoff… Det är maten som jag lagade för min son från fredag. Gud va det luktade gott! Och va jag var sugen på allt! Men självklart har jag inte ätit något av det. Jag har klarat mig på 750-800 kalorier per dag. Och jag har knaprat på rädisor, haha, 100 g har bara 15 kalorier, man får tugga och det är helt annan känsla i magen.

Hoppas att jag blir belönad nu när jag ska kolla vågen på torsdag. Jag har lovat mig att inte väga mig för ofta, blir bara stressad av det!

Denna vecka jobbar jag lite som i ”dropp in”. Har måndag till tisdag, onsdag till torsdag och lördag till söndag dygnen. Jag är nyfiken om det blir lika jobbigt dagen efter jobbet som det var i torsdags när jag började. Om det blir så, får jag ”be om ursäkt” mina shirataki nudlar. För även om de luktar konstigt (som kaviar) och jag har svårt att svälja (det är som att äta gummi, går liksom inte att tugga sönder) så mättar de enormt vid riktigt små mängder som man stoppar i sig.  Eller så får jag kolla lite mer på min nya favorit sida http://www.kalorierna.se/ och ta något att tugga, bara det är 800 kalorier =)

Hur det än blir så vet jag nu att jag viker mig inte för frestelsen, hur lockande de må vara!

Jag ska tappa vikten, minst de 7 kg som jag behöver! Men jag hoppas på mer, lol.

 

Förresten, jag köpte ”aloe propolis creme” för jag hade hört att det skulle göra underverk för huden när man får ”pegen”.  Min arbetskompis är levande bevis på det!

Låååång dag

 

Min första dag är avklarat. Det var inte så stor problem med suget, men jag var jätte hungrig, haha. Kanske inte den bästa dagen jag skulle börja fastan på?

Jag brukar vara uppe på jobbet vid 5:30 på morgonen. Jag var redan lite hungrig då, men jag väntade med min shake till 7:00 iaf. Lite te när jag kom hem, sedan soppa, pudding och shake igen, däremellan massor av vatten. Det blev 790 kalorier. Men dagen kändes lite lång, från 5:30 till 23 =) Så jag la mig riktigt hungrig.

Jag är säker att det kommer gå bra i fortsättningen men igår var det svårt.

Btw, jag har löst mitt problem med brist på koffein! Jag blandade modifast vaniljpudding med 200 ml kall kaffe istället för vatten, haha. 

Ha ni så trevligt i helgen!

Dags att börja på allvar

 

Då var det dags att börja fasta på allvar. Min nya våg visar att jag väger 114 kg, har BMI på

41,9 och jag har 116 cm i midjemått och tydligen 55 % fett i kroppen...  Jag behöver gå ner 45 kg för att uppnå BMI som är 25, alltså normalvikt.

Det är lite lättare på jobbet. Jag är mer upptagen och måste koncentrera mig på mina uppgifter och min brukare. Hemma äter min son som vanligt och jag känner mer sug efter att stoppa något i munnen. Plus att jag lagar mat hemma, men avsmakning utebli för mig! Gillar däremot lukta på maten, haha.

Jag är så himla rädd att jag inte ska gå ner i vikt tillräckligt för att göra ingreppet! Usch, den rädslan känner man igen =(

Så håll tummarna för mig gott folk!

 

 

Saker som kanske funkar för andra

För att prova lite annat så köpte jag även shirataki nudlar. Ja, smaken som baken, som de säger… Inget för mig iaf. Smakar ingenting (det är kanske bra), luktar konstigt, för att inte säga lite motbjudande och ingen sås ”fastnar” på det, haha. Men jag vill ändå ge lite tips och kanske finns det någon som gillar det?

http://passionforhalsa.se/shirataki-nudlar-nastan-utan-kolhydrater-och-kalorier

http://news.cision.com/se/caprice-consulting-oy/r/glucomannan-fibern-har-godkants-som-bantande-livsmedel-,c9271714

                                                         

Diverse tankar

 

Redan innan jag gav mig på aspire hade jag olika tankar. Hur skulle det vara att bli smal? Jag menar att just nu är mitt självförtroende i botten. För hur ska man agera när efter lite fysisk aktivitet ser man ut som en mycket svettig tomat (pratar om färgen i ansiktet)? Ju, man drar in magen så gott det går, sträcker på sig och håller huvudet nere och hoppas bara att folk inte glor.

Jag har alltid varit mycket social människa. Jag gillar att umgås med andra. Men sista åren blev det mindre och mindre av den varan. Jag har dragit mig undan. Sjukdomar gjorde sitt. Men resten? Orken blev mindre då kilona ökade. Jag är ensam pga mina agerande. Fast i ärlighetens skull ska jag säga att jag kanske behöver mer ensamtid än andra för att må bra.

Men låt säga att jag uppnår min drömvikt.  Jag kommer att vara friskare, jag kommer säkert att orka mera och jag kommer att se tusen gånger bättre än nu… i kläderna (inte för att jag tycker att jag ser så jädrans snygg utan kläder nu, haha).

För jag är ju inte 20 år gammal. Jag har varit överviktig hela mitt liv. Jag har varit gravid som överviktig. Så min hud kommer inte mirakulöst dra ihop sig. Kommer jag våga att ta av mig kläder i intima situationer? Eller kommer jag att våga att hamna i sådana situationer överhuvudtaget? Kommer jag att våga visa mig i baddräkten? För att inte säga bikini? Jag kommer att vara smal men det kommer hänga hud över hela min kropp. Det är ju inte snyggt! Det är ett av mina skräckscenarion. Jag vet att man kan få hjälp att ta bort bukens hud, men resten? Kommer i nu läget rätt så ok ”boobsen” hänga till knä och kommer mina lår fladdra i vinden som gardiner? För jag är inte rik och har inte pengar för privat utförda plastikoperationer.

Ja, den dagen, den sorgen som kloka människor säger =)

Jag väljer iaf att vara smal och friskare!

 

Lite mer om mat för fastan

 

Jag tyckte att det skulle vara svårt med samma smaker hela tiden. Även om jag köpte en del produkter så inte alla föll mig i smaken. Och i ärlighetens namn så det finns massor med variationer.

Hela min bekantskap och familj viste vad jag gav mig på. Min mamma som bor i Polen hejar på mig som ingen annan =) Så rätt som det var väntade på mig ett paket på postutdelningen. Den vägde 2 kg och var full med olika soppor. Min snälla mamma skickade lite smått och gott. Det var saker som en svensk säkert skulle tycka var konstiga. Vi polacker äter ibland lite annat... Jag skrattar när jag tänker på vad ni skulle säga om en soppa med smak av saltgurka, lol.  Men för mig är det gott och så länge det var 800 kalorier så var det välkommet med lite blandning! Alltså ärligt talat, man kan ju laga sina måltider utan att behöva köpa några produkter. Men det gäller att ha mer disciplin, tid och mycket noggrann kaloriräknande. Därför för att vara på den säkra sidan (och för jag är lite låt), kör jag med ”färdiga varianten”.

Alla producenter av LCD mat har självklart en del produkter som är färdiga att dricka i form av shakes eller smoothies. Jag har provat http://www.naturdiet.se/ som jag helt enkelt handlade i affären (kan inte köpas på internet). Det kommer ju finnas situationer då kanske man inte har en möjlighet att ”skaka pulver” då är det trevligt med att ha en som man kan bara ”korka upp”, haha. Naturdiet har produkter som har mellan 150 till 200 kalorier per 330 ml vätska. Viktväktarna har en del av soppor färdiga att värma på burk (upp till 200 kl). Allèvo har grytor som man värmer i mikron (250 kl).

Det smakar ganska bra, så upp till var och en. Våga prova innan fastan! Det behöver ju inte vara tråkigt eller enformigt.

http://5-2dietenrecept.se/2-5-metoden-recept/  för de som vill laga mat =)

                                                                      

Teknisk okunnighet

 

Det är första gången i mitt liv som jag försöker mig på att skapa/skriva en blogg.

När jag startade den så visste jag inget om hur man gör, haha. Därför tog jag den första bästa adressen jag bara kom på. Jag tänkte nu att den säger ju inte mycket vad bloggen handlar om. Jag menar zanbor68… Från om med måndag (20/10) kan ni som vill följa min blogg hitta den under aspiremednetta.blogspot.se.

Beklagar att det blir ändring i detta, hoppas att ni iaf vill kolla här då och då och att jag kan ge lite tips och svar på en del frågor.

För de som är lite mer nyfikna kan jag tipsa även:   https://www.facebook.com/aspireforum?ref=profile. Där kan ni följa lite nyheter och även se en kort film om hur man aspirerar.

Då Micke lagt en kort del av ”Supersize vs superskinny” och visar hur det går till när man tömmer =)

Youtube har en video på hur själva ingreppet går till:    https://www.youtube.com/watch?v=kcfrgJpwYKQ

Ha ni så bra och trevlig helg till er alla!

 

Mat, dricka, jag

 

Jag vet inte varför jag vaknar nu med huvudverk. Den håller sig i typ halva dag. Dricker jag för lite? Tycker själv att jag dricker mycket, det blir minst 2,5 liter vätska per dag. Det resulterar med att jag tom vaknar på natten och får uppsöka toa, då jag inte har gjort det tidigare. Jag får kolla vidare vad kan vara orsaken till detta.

Som sagt äter jag frukost och 2 frukter om dagen, inga bananer eller extra söta frukter som druvor eller plommon. Sedan är det mina shakes.

Jag är inte hungrig! Jag vaknar däremot sugen på frukost, det har aldrig hänt förr. Åt tydligen för mycket på kvällarna…

Jag märker vilket sjuk beteende jag har utvecklat under åren. Nyligen har vi pratat hemma om hur mycket jag äter. Min son har sagt ”mamma du äter ju inte så mycket”. Ja, när det gäller storlek på portionerna så stämmer det kanske, fast det är ju mer än jag borde ha.

Men allt ätande däremellan? Jag småäter, fikar och dricker söta dricker. Nu när jag tog bort det märker jag att jag är SUGEN.

Alltså som sagt inte hungrig, bara sugen. Då är det ju bara fel i mitt huvud! Inlärt beteende som jag kan vara utan. Sedan jag är så himla sötsugen också. Trodde att maten skulle vara problem men det är mer det där med socker och att stoppa i sig något i tid och otid.

Måste bara säga att jag gillar modifast. Jag är mätare på de 200 ml än jag trodde jag skulle vara plus att jag gillar smaker, inga soppor dock föll mig i smaken. Tänkte prova allèvos soppor för att få något varmt i magen också.

Btw jag bara älskar modifasts kaffeshake! Som en krämig latte, haha. Jag är övertygat nu att jag klarar fastan galant. Och det blir extra roligt att äta igen =)

Det finns dock kvar rädslan. Klarar jag gå ner i vikt tillräckligt mycket innan ingreppet?

Det är ju alltid stop där på vägen, för att inte säga att man går upp efter man slutat banta.

Inför den stora F

 

Jag har alltid använt socker till te och kaffe. Eller när det gäller kaffe så var det mer mjölk med socker och lite pulverkaffe. Det var som en efterrätt i sig… Nu är det andra vanor. Inget kaffe (jag klarar helt enkelt inte dricka svart, tycker det är rätt så äckligt) och te utan socker. Jag säger inte att jag njuter av det, men det känns att jag behöver lite tein för att klara dagen.

Jag kan lugnt säga att jag inte är en snacks-tjej. Jag menar att jag inte äter chips, ostbågar, godis osv. Jag gillar däremot kakor och LÄSK! Om inte min hjärna skulle säga stop så skulle jag kunna dricka läsk i mängder. Jag provade med light men fy vad jag tycker att det smakar skit. Så för att minska det med läsk började jag för ett bra tag sedan med mineralvatten. Man njuter iaf av bubblor, haha. Självklart har jag slutat helt med läsk nu, så mineralvatten blir det i riktigt stora mängder.

Som jag skrev tidigare skulle jag börja med lite mjukstart. Jag äter frukost och sedan en frukt till mellanmål, modifast till lunch, frukt igen och en av mina soppor (modifast) till middag. Nyligen åt jag en grötfrukost. Jag har ätit det som alla andra ungar med avstått när jag var vuxen. Måste säga att det faktiskt var gott, lol. Kommer nog fortsätta med det då och då när jag ska äta igen.

Mitt nya skafferi =)

 

Bilderna

 

Jag hatar att ta bilder på mig själv! Inte bara för att jag inte gillar hur min kropp ser ut men också för att jag tillhör de människor som alltid ser konstigt ut på kort. Jag menar att ibland när man har ”fixat” sig själv och man tycker är helt ok, tom rätt snygg, för tillfället, så blir det iaf ”fucked up” på kort!

Jag försökte hitta kläder som skulle sitta åt =) Tyckte inte att det skulle vara kul att ”publicera” bilder på mig i bara underkläder... De bilderna blev tagna nu, strax innan jag börjar med min fasta. Jag hoppas att det ska synas att jag gick ner innan ingreppet. Och man kan ju inte förvänta sig att se en ”top model” när jag skriver om övervikt, eller hur? Så blunda eller titta, upp till er, lol.

Btw inte så länge sedan en förvisso rätt så berusad man frågade mig när jag ska födda, fattar vad han menade när jag tittar på bilden, jag får riktig ångest… Jag tror inte att jag någonsin har blottat mig som jag gör nu.

  

 

Iver eller besatthet?

 

Som jag skrev tidigare så har jag bestämt mig direkt när jag läste om aspire. Under tiden jag väntade har jag förberedd mig så gott jag kunde. Jag kar köpt en ny köksvåg, en som tom räknar kalorier, haha, en ny mixer och badrumsvåg (som jag i vanligtvist undviker).

Jag har pratat med min kompis om hennes upplevelser, läst andras bloggar och tom kollat hur man aspirerar (tack vare min snälla och öppna kompis). Jag började med att försöka tugga bättre¸ än går det si så där, då jag glömmer mig ibland. Jag har pratat öppet om min fetma och inte bara skämtat om den. För det är lätt att jag gör det. Känns liksom att man tar folk ”på sängen” och om jag skämtar om mig själv så har de inget att tillägga och då har jag lite ”övertag”, tar liksom vapen från andras händer. Det gör inte mindre ont men man skipper höra iaf de öppna kommentarer…

Jag hoppas att allt jag gjort ska hjälpa mig i framtiden! Som Micke har berättat på mötet: ”man ska bestämma sig för att ändra sitt liv”. Det har jag gjort, jag blir ju nästan lyrisk när jag tittar på de som har gjort ingreppet, haha. Jag ser mig själv i framtiden stå med samma resultat!  Gud vad det skulle vara roligt att visa mig själv till de som känner mig som den eviga tjockisen! För att inte säga med alla fördelar med bättre livskvalite! 

Inför fastan

 

Under fastaperioden skulle jag gå ner minst 7 kg. Meningen med detta är att min lever ska minska i storlek. Det är bla för ingreppets skull. Skulle jag inte tappa vikten så skulle mitt ingrepp bli uppskjuten (i bästa fall). Eller så fick jag helt enkelt inte göra det.

Självklart att man är lite skraj. Man vill ju göra sitt bästa!

Jag har kollat lite på apoteket, internet och i affärerna. Det finns en del produkter som man kan dricka/äta. Vi fick ett tips om http://www.slanka.se/ på mötet. Jag har iaf beställt en del produkter från http://www.modifast.se/ . Skillnaden är rätt så stor om man ska jämföra priserna på deras sida och för återförsäljare. Men tex Allévo kan man köpa endast från återförsäljare, typ apotek. Jag vet inte vad som faller människor i smaken men det finns iaf variationer.

Självklart är det inte samma som att äta som vanligt, men det är ju inte det man ska förvänta sig, eller hur? Det man säkert saknar är att tugga…

Det är viktigt att dricka mycket. Ju, det är viktigt hela tiden, men just när man fastar så kan det även ha funktion att dämpa hunger =)

Jag ska ”köra” en variant med mjukstart. Alltså en vecka innan jag ska äta 800 kalorier per ska jag börja med att äta endast frukost och frukt som mellanmål. Jag ska byta lunch och middag mot modifast.  Jag  återkommer så klart med info hur det funkade för mig.

 

Informationsmöte och första träffen

 

Äntligen! Onsdagen den 8/10 klockan 17:00. Ändring i mitt liv!

Mötet var informationsrik, men jag hade vetat allt om vad de pratade om, haha. Jag ville bara börja. Till mötet kom även personer som gjorde ingreppet redan för 2 år sedan och de som gjorde nyligen, alltså i juli. Ditt kom min arbetskompis och hennes familj (även de gjorde den resan). Alla var så tillmötesgående och öppna. Härlig kännsala då alla är i samma sits, fattar liksom vad som pågår och att det finns ingen som dömer. 

Jag fick tid för att träffa Birgitta nästa dag kl. 10:00. Och då fick jag panik!

Jag skulle jobba den dagen från kl. 9:00. Jag anmälde mig iaf och åkte hem för att ringa. Skulle det inte kunnat ordna sig så skulle jag behöva vänta med allt och det ville jag inte ens tänka på. En mycket snäll arbetskollega till mig lovade att täcka 3 timmar av mitt pass så att jag kunde gå på mötet. Jag är evigt tacksam för det!

Torsdagen den 9/10 träffade jag Birgitta och kirurgen Henrik. Jag är fortfarande mållös över hur denna läkare och sjuksköterska är engagerade, snälla och förstående =)

Jag fick all info, de tog bilder och mått och jag fick nummer 36, haha.

Nu var det bara att förberedda sig för fastan. Jag fick tid för ingreppet (som skulle göras i Karlshamn) den 20/11. Min fasta skulle börja den 23/10.

 

Upptäckten

 

Jag är inte facebook slav, haha. Jag snarare är där för sällan. Jag har lovat mig att kolla fb varje dag, åtminstone för att gratta till dem som fyller år.

Jag satt en kväll framför datorn och läste inläggen då jag upptäckte att min arbetskompis ”linkade” en sida http://www.aspiremetoden.com/. Jag började läsa och viste redan från början att jag ska göra det!  Jag anmälde mig direkt! Det var sent på kvällen så jag väntade mig inte något svar inom kort. Tänkte att det skulle komma (kanske om jag har tur) inom en vecka. Gissa min förvarning när jag såg på morgonen att ett mail väntade.

Då var det Ina som svarade. Jag ringde henne och hon gav mig telefonnummer till en sjuksköterska som heter Birgitta. Jag ringde direkt och anmälde mig för infomöte och förhoppningsvis även ingreppet. Jag var så säker redan då att jag ville göra det. Det var mitt hopp, mina drömmar som skulle förverkligas. Senare på dagen fick jag mail även från Micke som var osäker om Ina hann svara mig innan hon åkte till USA!

Helt otroligt vilken känsla! Det kändes så bra att veta att någon brydde sig så mycket att de svarade direkt. Nu ville jag bara ditt och självklart prata med min kompis, typ ”mjölka på info”, haha.