torsdag 19 februari 2015


Torsdagvägning

Japp, då var det vägning igen. Som jag skrev tidigare så vägde jag mig i måndags och då stod det 89,5 kg. I dag väger jag 89 kg. Det är 3,2 kg som jag gått ner från förra månaden, lite segt. Men sammanlagt är det 27 kg från startvikten. Jag är mycket nöjd och glad att det går så bra för mig. Att det inte går nu i rasande tempot gör mig inget, bara det går ner! Framtiden ser rätt så ljust ut, speciellt när jag tänker på sommaren, haha.
Jag har tänkt att det är dags att ändra det med bilderna som ska visa ändringar på mig. Jag kommer då lägga en bild när jag själv ser att det är skillnad i mitt utseende eller då jag känner mig ”extra fin”, lol.  

Mått den 22/01 och 19/02

 

Vikt: 92,3 / 89 kg                                                                           

BMI: 33,9 / 32,7

Cm i midjan: 100/ 98 cm 

Kroppsfett: 48,86 / 45,93 %

Vikt på fettet: 45,1 / 40,88 kg     

 

 

Min son väger 11 kg mindre än då han började med sin fasta och det syns på både kroppen och kläderna att han har gått ner i vikt. Mycket kul tycker jag och det viktigaste av allt är att han inte har gått upp. Förhoppningsvis kommer han få sin operation i första veckan i mars. Då även hans nya liv kan börja =)

 

 


Ha ni så bra i helgen

måndag 16 februari 2015


Jobbig

Jag är i en period då jag tycker att en del saker är bara jobbiga.
Jag har en del problem med sjukdomar som jag fått förklarade av läkarna att de är fetmarelaterade. Om jag bara gick ner i vikt så skulle det försvinna. 
Ja, jag har alltid tyckt att det är lite konstigt att det är bara min övervikt som är boven och inget annat men, de borde veta bättre än jag. Självklart att jag fattar att en del saker faktiskt blir värre då man är överviktig men inte kan man förklara allt med det, eller? 
Jag kan inte säga att jag inte mår bättre nu. Jag har fått bättre sockervärde, har mer energi, svettas mindre, är mindre trött och har mer ork. För att inte tala om bättre självkänsla. Det är roligare att titta i spegeln, köpa andra kläder och allmänt gilla mig bättre nu än innan. 
Det är iaf 26 kg mindre jag bär på och då tycker jag att det borde vara om inte bra än så i alla fall bättre med min hudsjukdom. Men nej, jag går nu på antibiotikakur igen och inget har ändrats. Då blir jag lite ledsen faktiskt. Vad mer kan jag själv göra? Usch, säger jag bara, hoppas att det bli bättre snart!  Eller att de hittar någon kur som funkar.

Jag börjar till och med tröttna på att laga mat till min son. Det är lite jobbigt att hitta på maträtter som ska hålla rätt mängd av kalorier, tillför lite variation och som smakar gott också. Jag vet att hans operation är på gång men jag önskar att det var redan över, inte minst för hans skull!


Idag har jag varit hos syster Birgitta på kontroll. Jag har gått ner 9 kg från förra besöket. Självklart har jag ”fuskat” och vägt mig hemma, så jag säger igen: jag gillar inte lasarettets våg, haha. Hemma vägde jag 89,5 kg och där 90,4 kg. Men det var i kläderna och efter frukost så det är inte så konstigt egentligen. Mina värden är bra och hon var nöjd med mig, så något positivt är det i vardagen.


Jag ber om ursäkt för att jag bara gnäller idag, men det är inte alltid som jag tycker att liver är dans på rosor. Nu ska jag börja min ”jobba mycket” vecka då får jag något annat att tänka på. Och som alltid kommer det bättre dagar med humöret på topp =)




Ta hand om er, så hörs vi på torsdag. 

torsdag 12 februari 2015


Så var det torsdag igen

Jag vet inte vart tiden försvinner ibland. Känns som veckorna går snabbare och snabbare, iaf för mig.
Idag väger jag 90,2 kg så det betyder att jag gick ner 0,8 kg från förra veckan. Jag är nöjd och riktigt glad att jag inte gått upp någon gång under hela min resa. Det kan gå lite segt ibland och det kanske kommer, men än så länge har jag ”klarat” mig.
Min son skojade med mig nyligen att hela min motion får jag när jag tömmer maten. Jag fattar vad han menar. Jag har utvecklat en konstig magdans, haha, då jag skakar på både rumpan och magen på toa och tydligen ser det mycket roligt ut =)

Det känns så himla segt för Martin att gå på dieten. Men idag fick han order för provtagning från Erik (kirurgen) som ska visa njurfunktionsvärdet innan röntgen. Då är det i alla fall igång planering för hans operation. Vi kan knappt vänta för att få tiden. Det positiva är att även om han inte dricker shakes och äter normal mat (fast mycket kalorisnål) så har han gått ner 1 kg till. Så nu är det minus 10 kg från startvikten. Skönt, för han fick veta att om han inte ska gå upp innan operationen så behöver han inte fasta hårt igen.


Ta hand om er och vi hörs snart.


fredag 6 februari 2015


Yippie!!!

Tid för min sons röntgen kom! Han ska göra det den 27/2. Skönt att få datum, nu är det bara och se när han ska opereras. Jag tror att det blir mycket lättare att uthärda fastan. Eller jag vet inte hur jag ska kalla det egentligen. Nu äter han så att han inte ska gå upp i vikt. Men det betyder också att han inte går ner heller. Men inget att göra åt det. Vi är iaf båda glada att det gå framåt.


Trevlig helg till er alla! 

torsdag 5 februari 2015


Vägning och utekväll

Då var det dags igen. Jag har varit ”duktig” och promenerat, inte stoppat i mig massa onödiga saker och spolningarna gick bra. Jag hade hoppats på ett bra resultat.

Idag väger jag 91 kg, så det 0,8 kg från förra veckan. Jag kan inte klaga! Det är ner och jag mår bra =)

Min son däremot mår inte så bra. Han har svårt att gå på sin diet även om han håller till den. Det är en sak att klara detta när det är 4 veckor men nu är det mycket längre och vi vet inte när det ska sluta. Han har ringt diabetesläkare och väntar nu på tiden för att träffa henne. Han har ont i magen och även om han är på sina 1000 kcal/dag så ökar hans blodsocker igen. Det är den konstiga reaktionen han har när han inte äter. Det betyder att det blir mer insulin och igen mer hungerkänsla. Huvudvärk och trötthet är konstant så jag vet inte vad vi ska göra. Om läkaren säger att det inte går att fasta längre så kanske måste han låta bli att få slangen? Tråkigt att det kan gå på detta viset, men hans diabetes i nu läge är viktigast. Även om själva ingreppet skulle hjälpa honom att må bättre, gå ner i vikt och i samband med detta även minska insulin intaget på längre sikt, så kanske går det inte iaf… Vi hoppas att beskedet kommer snart och att det ordnar sig till det bästa. Jag vet att röntgen är beställt men troligen kö är lång. Diabetessköterska som han pratade med sa att det är svårt med ge råd om en diet där han ska sina 1000 kcal, då det inte vill att man fastar vid diabetes typ 1 överhuvudtaget. Jag frågade om han tycker om det är värt mödan och om han vill avsluta, men han vill prova ett tag till. I nu lägget hoppas han att det inte blir viktuppgång. Så länge det är fortfarande minst minus 9 kg så är han glad.
Det är svårt för mig som mamma att inte veta vad jag ska säga till honom eller vad jag kan göra för att hjälpa honom mer. Det jag kan bidra är att laga kalorifattig mat, då jag har mer kunskap och intresse i detta än han. Och självklart att stödja honom i vad han än bestämmer sig för! Men jag ser att han bli lite ledsen för allt och hur glad han är för min skull. Jag vet att även han drömmer om att minska i vikt. Så det gör ont i mitt hjärta att inte kunna säga med säkerhet att det ordnar sig snart =(

Idag ska jag ut och äta med mina arbetskollegor. Jag har köpt en klänning! Jag har inte haft en klänning på mer än 20 år, haha. Jag vet att det är många kg kvar som jag behöver att tappa, men jag kände mig fin i den och då spelar det ingen roll vad andra tänker, lol.


                                                      Här kan ni se mig i somras.                                               



Och här är jag 25 kg gladare, haha.





onsdag 4 februari 2015


Svar

 

Jag har fått några gånger frågor om hur man ska gå till väga när man vill få samma behandling jag fått. Nu är det så att jag hade turen att ingå i en studie där man ska jämföra 50 personer som gjorde GBP och 50 personer som fick aspire slangen.

Jag frågade och fick svar, låt mig citera:

 

”… landstinget kommer att erbjuda Aspiremetoden som ett alternativ som kan erbjudas alla, dvs ingen studie utan reguljär behandling i landstingets regi.. Då är det bra om det finns många remisser på Aspiremetoden. Det visar politikerna att intresset för metoden är stort.

 

Då betyder det mina vänner att om ni är intresserade av att göra aspire ingreppet (jag rekommenderar det starkt) så får ni ”trycka på ” läkarna på samma sätt som människor som vill göra den stora operationen som GBP!

 

Jag önskar er alla lycka till och hoppas att även ni får den fantastiska möjligheten att förändra ert liv utan att förändra er kropp för resten av ert liv. Aspire är reversibelt, utan bestående förändringar i mag- och tarmkanalen!

Nu menar jag inte att det inte blir några förändringar i kroppen, haha. Det blir det, men bara positiva, då ni tappar vikten och mår så mycket bättre!

 

Jag skickar igen info om aspire sida där ni kan läsa mer och fundera.

http://www.aspiremetoden.com/

 

 

 

Ta han om er, så hörs vi =)