Hallå där =)

Då var det dags igen att väga sig. Jag jobbar tidigt imorgon så det får vara idag.

Förra veckan gick jag bara ner 0,4 kg och jag hoppades att det blir bättre nu, men icke. Det är 0,5 kg mindre på vågen än det visades förra torsdagen.  Ja, vad ska man säga? Jag är inte glad men jag fattar också att det kan bli så ibland.

Jag kan inte klaga på att spolningarna har gått fel eller något liknande. Allt har varit bra. Däremot har jag drabbats av ett tydligen vanligt fenomen inom aspire skaran. Nämligen saknaden av nr2. Jag har läst och hört att det är många som upplever att de har samma problem.

Att det inte kommer dagligen längre är ju väntat, med tanken att vi spolar en del av maten, men att det inte kommer alls på en vecka är lite jobbigt. Allt är nu provat och jag är i ”väntans tid” (LOL). Magen är svullen och öm och jag har tom behövt ta de gamla lite större brallor.

Ja, nog om ”skitsnacket”. Jag har gått ner från förra månadens vägning bara 4 kg. Som sagt är det lite segt nu men jag förväntar mig inte samma viktras som det var i början. Det får ta sin lilla tid. Jag är glad att det fortfarande går ner utan att jag behöver göra något speciellt.

Mått den 19/02 och 25/03

 

Vikt: 89 / 85 kg                                                                           

BMI: 32,7 / 31,2

Cm i midjan: 98 / 94 cm 

Kroppsfett: 45,93/ 44,65%

Vikt på fettet: 40,88 / 37,95kg     

 

 

De bra nyheterna är att vi fick (igår) tid för Martins operation. Det blir kl 9.30 den 31/3. Som jag skrev tidigare så blir det under narkos och jag fick höra att alla ingrepp som är gjorda i Danmark görs på samma sätt. Så det blir inget nytt för teamet. Det känns skönt att det är bara en vecka kvar. Lagom till påsklovet också. Då hinner han att återhämta sig!

 

 

Ha ni så bra mina vänner och ta hand om er =)

 

Torsdagsvägning

Då var det dags igen. Jag har känt på mig att det blir ett dåligt resultat denna vecka.

Och jag hade rätt. Det är inget jag jublar över men i dagens läge deppar jag inte över det heller. Jag tar det med ro och tänker att min kropp gör vad den vill. Som förut är det samma mönster även nu. Bra och sämre resultat går om varandra.

Idag väger jag 85,5 kg. Det är bara 0,4 kg mindre än förra veckan. Fast jag hade en hel dag då jag inte spolade alls. Plus att nr2 kommer när den vill och inte alltid då jag ska väga mig.

Jag vet inte om det är våren eller något annat men jag känner mig trött. Jag vaknar också med huvudverk varje morgon. Och jag vet att det inte beror på att jag dricker för lite. Jag får vänta och se hur det bli lite framöver. Ändra det sig inte så får jag kolla vad det kan bli.

I morse träffade jag en kvinna som inte såg mig på ett tag. Hennes kommentar var: ”va fin du har blivit, man knappt känner igen dig”. Sedan var det snabbt: ”inte för att du inte var fin innan, men det är så stor skillnad”. Haha, det är lite roligt hur människor försöker vara fina och släta över =) 

Missförstå mig inte. Jag tycker att det är helt underbart att få komplimanger. Jag känner mig själv ”finare”. Fast det bevisar också att andra inte såg mig som så himla fin innan. Utseendet framför allt, ta tag innan någon intresserar sig för innehållet.

Jag vet att de som känner mig tycker att jag har blivit smal… De jämför ju med det som var förut. Men jag önskar ibland att jag kunde komma fram till en helt okänd person och frågat hur den ser mig. Är jag fet, överviktig eller bara lite mullig i andras ögon? 

Jag fattar vad andra tyckte när de gick ner i vikt. Huvudet inte alltid hänger med.

Ha ni så bra, vi hörs 

Ullared

Jag har aldrig gillat att handla. Det spelar ingen roll vad. Kanske därför för att jag har aldrig kunnat gå in en affär och bara ta vad jag vill? Det är ju alltid så att jag behöver vända på alla slantar och om jag köper något så är det bara för att jag måste. Därför är det liksom ingen idé att bara gå där och titta på allt.

Sedan är det ju så, när det gäller kläder, att jag aldrig tidigare bara kunde ta vad jag gillade. Alltid var det tankar om plagget ska passa (då menar jag storlek), om det ska sitta bra på kroppen, om det kan dölja alla ”bilringar”, osv…

Nu har jag varit i Ullared och handlade kläder på Gekås och jag hade rätt så stora förväntningar innan jag skulle ditt. Jag behövde vårjacka och allt annat, om jag inte vill gå med rumpan bar, haha. Det är första gången på länge kan jag välja det som jag tycker är snyggt, tänkte jag. Självklart inte allt, även nu, för jag fortfarande har begränsat budget och inte har str 38, men... 

Jag skulle inte handla så himla mycket för jag vet att snart kommer jag att behöva andra kläder igen.

Jag ”kör” nu en variant på: 1 par byxor, 2 par leggins, 2 tröjor och 2 t-skirts som jag tvättar och bär på hela tiden. Det är ingen idé att slösa massa pengar.

Jag måste säga att det inte var roligare än jag hade förväntat mig. Jag blev rätt så besviken. Jag har alltid varit förtjust i svart, mörkblått och khaki beige/grön. Så det är inte heller konstigt att det inte har ändrats nu när jag är smalare. Jag hatar allt som heter rosa och har svårt med pastellfärger överhuvudtaget. 

Det var inte mycket som jag tyckte var snyggt på mig. Jag köpte en jacka och en tröja ”för nu”. Plus tre andra plagg som jag ska ha senare då jag tappar mer kilon. När jag äntligen hittade något som jag ville ha, så fanns det inte i min storlek, haha. Äntligen var då plaggen för stora eller för små.

Nästan alla kläderna hade fel storlek markeringar (både dam och herr), oftast var de mindre än storleken på. Och det var inte så mycket där som var ens lite billigare än hemma. 

Jag har däremot köpt massor av kläder ”till senare” för min son. Och det är jag mycket nöjd med! Jag passade på då han var med mig i affären, haha.

Resan i för sig var rolig och jag tyckte att det var kul att se allt detta i verkligheten och inte bara på tv eller lyssna på andra som har handlat där. Men som min mamma brukar säga när hon skojar: jag har varit där två gånger… första och sista gången.

Nu får jag helt enkelt gå på ”staun” och handla mig ett par brallor, nån tröja och t-skirt här.

Jag har valt att låta bli att spola under resan. Det gick bra men jag har svårt med den känslan jag får då jag inte aspirerar. Det liksom ”jäser” i magen och ju längre tiden går, desto mer mätt känner jag mig, även om jag inte äter så mycket. Jag får helt enkelt vänta och lära mig i framtiden att handskas med det =)

Nu ska jag njuta av min söndagsledighet och ta en promenad. Ha ni så bra.

Minus 30,4 kg på 5 månader!!!

Jag vet att det inte är en torsdag men jag vägde mig i alla fall. Jag ville kolla resultatet för jag måste erkänna att jag väntade på de siffrorna med spänning.

Därför vill jag, redan idag, dela med mig både min glädje och en liten nostalgitripp jag gjorde nyligen. Nu vill jag bjuda er på några bilder och beklagar deras kvalité. Jag fick ta bild på kort jag hade i albumet.

Som barn var jag normalviktig men redan tidig i tonåren började jag vara mullig och sedan fortsatte det bara uppåt.

I hela mitt vuxna liv har jag varit överviktig och vägde aldrig under 85 kg. Det var 1993-1994 och jag, efter en del bantande, vägde runt 86 kg. Döm nu mig inte för kläder eller frisyr, haha, glöm inte att det faktiskt var tidig 90-talet och jag var bara 24-25 år gammal.

Ett tag efter att de bilderna blev tagna förändrades mitt liv från obekymrat party tjej till en gift kvinna som har flyttat till Sverige. 1995 födde jag min son och var lycklig. Men redan innan jag blev med barn vägde jag över 100 kg.

Tiden gick och det blev lite upp och ner som för alla andra. Men det som pågick under alla de åren var en misshandel av min kropp. Inte av andra, bara av mig själv. Ja, för jag rörde mig inte; åt för mycket, för dåligt och för snabbt. Detta resulterade med att jag år 2002 vägde (som mest) 122 kg. Usch, inget roligt att se, de bilderna gömde jag djupt nere under allt annat…

Sedan kom det lite andra tider med sjukdomar, tråkigheter och sorg. Jag skilde mig och isolerade mig från allt som utelivet och umgänge heter.

Jag bantade och gick upp och ner hela tiden. På sista tiden kunde jag inte gå ner under 110 kg sträcket och gav upp. Jag mådde dåligt och hade ett tufft utåt ansikte men inners inne var jag sårbar och med dålig självbild. Som ni redan vet i oktober 2014 vägde jag över 116 kg och fick chansen att förändra mitt liv och hälsa. Kommer ni ihåg bilderna?

Idag väger jag 85,9 kg och det är lite mer än minus 30 kg från startvikten! Och det är 1,5 kg från förra veckans torsdag =)

Jag ångrar inget i mitt liv (även om ibland borde jag nog ta en del andra beslut). Men allt jag gjort har format mig till den jag är idag och gav mig erfarenheter som ingen annan har.

Men tack vare aspire som jag väger lika mycket idag som när jag var 24 år gammal, jag känner mig nästan som en ung kvinna igen, haha.

Och jag är så otroligt glad att jag fick denna chans! Jag gillar mig själv igen, jag är gladare, friskare och ser fram emot att väga ännu mindre. Än har jag lång väg att gå tills mitt BMI ska vara på 25, det är nästan 18 kg kvar att tappa. Men det är inte över 48 kg som det var i början. Fast jag börjar undra lite om jag vill väga de 68 kg som jag borde. Jag kanske kommer inte att trivas? Jag vill inte vara ”skin och ben”. Jag kanske kommer att stanna på lite högre siffra? Jag får se hur det blir =)

Här tänkte jag bjuda er på en bild på mig hur jag ser idag. Tyvärr så har jag inga kläder som passar, så på lördag kommer det vara min första resa till Ullared!

Ha ni så bra =)

Torsdagsvägning

 

Jag förväntade mig inte någon mirakel och ett resultat som jag skulle vara glad över efter jag har gått upp 1 kg på en så kort tid. Men min kropp är ett mysterium för mig, haha.

 

Som jag skrev i söndags så vägde jag då 88,5 kg. Idag väger jag 87,4!

Jag fick kolla flera gånger och jag är så himla förvånad. Det är bara några dagar, så hur kan det vara möjligt att gå ner så mycket?

Ja, jag ska inte förneka att jag har en känsla att jag borde ”straffas” lite och borde behöva kämpa mer för att betala för fusket. Men jag ska inte säga heller att jag inte är glad att det gick ner så fort igen.

Jag känner också att jag verkligen behövde släppa kraven på mig själv. Jag har ju gått ner för fasiken 29 kg på en sådan kort tid och jag var inte riktigt nöjd i alla fall.

Som de säger: det sitter mycket i huvudet. Jag behövde slappna av! Jag tror, att eftersom det gick så fort och det syntes så tydligt skillnaden i utseendet ville jag att det ska fortsätta lika fort nu också. Det är mer för att bevisa att jag kan nu och få acceptans från andra… Helt tokigt då jag gör den resan bara för mig!

Varför gör man så mot sig själv och mår bara dåligt, ha skuldkänslor när det går sakta? Jag har fattat att även om jag trodde jag har blivit bättre på att hantera min viktnedgång så först nu gör jag det på riktigt. Jag har ju en lång väg att gå för att uppnå min dröm vikt. Jag har 19,4 kg kvar att tappa! 

Jag får sluta tänka på det som jag gjorde. Det får går hur det vill med det, så länge jag gör mitt bästa.

Det är bara 1,4 kg kvar till min nästa milstolpe. Då blir det 30 kg mindre än startvikten. Vi får se när det kommer.

 

 

Min son har hållit sin vikt under tiden han började äta vanlig men kalorifattig mat. Jag är mycket stolt över honom!

Han fick veta att han kommer opereras den 31/3 i Karlshamn. Vi väntar nu på att få besked om tiden från operationssköterska. Det är i alla fall skönt att veta när det ska ske!

 

 

 

Nu ska jag jobba hela helgen så ha ni så bra och trevlig helg till er alla. Vi hörs nästa vecka =)

 

 

Det var ett tag sedan

Jag har inte skrivit på ett bra tag här. Men jag har jobbat och sedan har jag varit bortrest.

Jag hade massor av kul och riktig boost av självförtroende av alla komplimanger och blickar. Jag har däremot fuskat med mat, sötsaker och alkohol. Och jag har hoppat över en del av spolningar.

I torsdags vägde jag 87,5 kg och när jag kom hem så vägde jag … 88,5 kg. 

Ja, jag vet, inget att vara stolt över! Plus 1 kg, men fasiken jag ångrar ingenting! Jag vet att nu ska jag komma tillbaka till mina rutiner och jag känner att jag faktiskt behövde att låta bli att spola, tänka och leva ”rövare” liten stund. Nu blir det inget fusk och jag kommer att spola som vanligt tre gånger om dagen. Då kommer det att gå ner igen.

Just nu mår jag super bra och är riktigt glad =)

Ha ni så bra så hörs vi på torsdag.