söndag 19 april 2015


Strul

Det är aldrig roligt att vara sjuk. Jag är dock mycket bättre idag och kommer att kunna jobba imorgon. Och det är jag mycket glad över.

Problemet här hemma är att Martin inte är så bra som vi väntade oss. Alltså det är inget fel på honom när det gäller ingreppet. Han är helt återställt och kan tom ligga på magen! Ingen smärta någonstans, det går jätte bra med att tugga och spola också. Det som är lite skrämmande är han socker fall. 

Man borde vara lite insatt i diabetes typ 1 för att förstå problematiken men jag ska försöka förklara.

Innan fastan och sedan ingreppet behövde min son s.k. långtidsverkande insulin, både på kvällen och morgonen i 32 och 26 enheter. Sedan till varje måltid behövde han s.k. korttids eller snabbverkande insulin. 
Dosering av den andra varierade beroende på hur mycket han åt och hur mycket kolhydrater han stoppade i sig. Men doserna var mellan 20 till 45 till måltider. 
Vi räknade med att det kommer att ändras. Vi fick minska insulinets doser redan under fastan. Nu när han äter vanlig mat, dock passerat, räknar vi att doserna borde vara mindre pga. tömningen. Självklart måste man experimentera för att kunna lära sig hur kroppen funkar och vi väntade oss att det kan vara lite upp och ner.
Det är mycket konstig och faktiskt oväntat att han sjunker med sockret så himla mycket. När han kollar glukos värden på morgonen så ligger han mellan 5-6, alltså normalt (förklarar senare varför). Sedan äter han frukost, ta ca 20 enheter insulin, väntar 20-30 min, tömmer och kollar socker igen efter en timme. Då ligger han plötsligt mycket högt. Han väntar halv timme till och då plötsligt ligger han på ca 12 – 14 (det är mycket för högt). Han får ta en extra dos insulin för att sänka glukosen.
Sedan är det lunch. Samma procedur upprepas som vid frukosten med bara ca 10 enheter insulin (med mer mat än till frukosten) och efter en timme är det 5 till 6 på mätaren!
Han äter sin middag (tar inget insulin alls) och sedan börjar cirkus. Han blodsocker sjunker! Vad han än äter och som sagt utan insulin så sjunker han till 2,5 och till och med lägre så att mätaren kan inte visa annat än ”low”.  
Sist var han så låg så snabbt att till och med hans tunga domnade och han blev helt skakig. Då finns det inget annat alternativ än att stoppa i sig snabbt sötsaker och försöka höja blodsockret till normalnivå igen.
Efter denna ”behandlingen” får han i alla fall äta typ en banan eller annan frukt för att kunna ligga på 5-6. 
Det som skrämmer oss är att när han ska sova sjunker sockret igen. Det händer varje natt då han vaknar vid 2- 3 tiden och är mycket låg. Då börjar stressen för att höja blodsockret igen. 
Det är jätte jobbigt och vi vet inte vad vi kan göra åt det. 
Att minska långtidsverkande insulin doser hjälpte inte, lika lite som att inte ta något insulin alls till maten! Just nu är det bara att vänta till måndagen då hans diabetes sköterska ska ringa oss och prova olika taktiker inför natten.

Det känns lite oroligt för mig att jag ska bli borta hemifrån på mitt dygnspass. Jag vet att han är vuxen människa, men man blir så sårbar och snabbt dålig med socker fall.
Hoppas att det ordnar sig snart.


Ha ni så bra så hörs vi =)




Inga kommentarer:

Skicka en kommentar