Aspire

Jag har inte glömt, behövde bara liten paus =)

Hej på er alla glada. Det var ett tag sedan jag skrev här. Hade lite strul och var lite deppig över det. Jag vet inte om jag vågar hoppas att det blir allt bra nu.

Som ni vet så vägde jag för 2 veckor sedan 88,4 kg. Idag är jag glad att jag väger lika mycket…

Förra torsdagen har jag och Martin åkt till Polen. Jag hade förbeställt frukost och kvällsbuffé som vi skulle äta på båten. Allt var bra tills jag skulle tömma och spola frukosten.

Kopplade på konnektor, allt var som vanligt, inte alls trögt eller så. Då började det forsa mat från alla håll. Min knapp gick sönder och en del av den stannade i konnektorn! Vad gör man då? Man trycker fingret mot hållet och skriker till sonen på hjälp, haha. Det är jädrans tur att jag har för vana att ta med mig klämman överallt jag går. Tyvärr var jag inte så smart och tog inte med mig aspirekitet som vi har när Birgitta kortar slangen.

Tänk ni nu att ni står på toa på båten, har hela dagen framför er att gå på stan, handla, kolla på saker, ja, ha roligt och ni ha en söndrig knapp.  Hur vi än försökte så kunde vi inte pilla bort knappdelen från konnektor. Så det var bara att ha klämman på och en riktigt lös tröja och försöka ha roligt iaf. Det första jag köpte var ett bandage på apoteket och lindade den runt mig. Det skav och kändes konstigt men stack inte ut så mycket.

Jag vågade inte äta något när vi var i Gdynia. Däremot har jag ätit buffén på kvällen och sedan var det bara lossa på klämman, spolningen uteblev men en del åkte ut…

I lördags ringde jag Birgitta och hon lovade mig att hjälpa mig på söndag, hon var inte hemma så jag fick klara mig till dess. Jag var mycket tacksam för att hon var villig att hjälpa mig under helgen. Jag försökte mig på att dricka och tömma men jag bara klöks och mår riktigt illa av att dricka så mycket så det blev samma sak som innan, bara lossa på klämman igen.

Jag skulle inte vara mig själv om jag ändå inte försökt att åtgärda problemet. Jag lyckades att pilla bort knappdelen från konnektor och självklart med hjälp av verktygen sätta ihop knappen. Jag har aldrig varit uppmärksam på hur Birgitta gör när hon kappar slangen så jag gissade bara. Och visst ”lyckades” jag. Men då satt jag den helt klart fel och kunde inte koppla konnektor och kunde inte spola alls! Jag var trött, besviken och arg och till slut ville jag bara skita i allt. Plus att det började göra ont runt hållet vid minsta beröring.

Så lördagen blev med bara lite mat och inga tömningar. På söndagsmorgon orkade inte min son kolla på min ledsna min och gav mig direktiv att lägga sig på soffan. Han tog verktygen och agerade sjuksköterska, haha. Han lyckades på riktigt att sätta knappen som det ska vara och äntligen kunde jag tömma lunchen.

När Birgitta ringde så allt var klart och jag behövde inte hennes hjälp längre. Men på kvällen började det rinna lite från knappen efter spolningen. Inte mycket men tillräckligt för att svida och irritera redan mycket irriterad hud. För jag fick även eksem runt hållet. Jag trodde att det var bara tillfälligt och på måndag åkte jag till jobbet som vanligt.

Varje dag blev det lite mer läckage och till slut fick jag be Birgitta om tid för att kolla vad som är fel. I onsdags kapade hon slangen, kollade knappen (tydligen var inget fel på den) och gav mig en ordentlig förklaring hur man gör om det skulle hända igen, haha.

Så efter alla dåliga och uteblivna spolningar är jag faktiskt glad att jag inte gick upp!

Min älskade son mår bra! Hans socker har stabiliserat sig, spolningarna går bra och det finns inga bekymmer. Jag kan stolt informera alla att han har tappat 18 kg.

Ha ni så skönt i helgen =)